Flytten från mina närmsta.
Flytten från mina närmsta.
Än en gång lika svår som min förra.
Denna hösten kommer alla mina närmsta vänner göra olika saker. Emmy jobbar varannan vecka på Stena Line, Karin och Lina ska plugga i Varberg, Mickan jobbar på hemtjänsten (kanske i Varberg snart?), Madelene ska flytta till januari och Johanna ska fortsätta jobba i Mölndal. Vi kommer sära på oss. Och jag..
Imorgon är den dagen då jag ska lämna allt igen. Jag ska börja om ?på nytt? än en gång i en ny stad. Träffa nya människor och börja en ny skola. Det känns precis som den dagen då jag lämnade ?hemma? för att flytta till internatet i Tvååker. Men det låg närmre hemma, än mitt nya hem. Då tog jag mig hem varenda helg och kanske mer än det, när jag fick körkort och bil kunde jag åka hem bara för en natt. Men så kommer det inte bli nu.
Jönköping är min nya stad. Det verkar vara en bra stad, så varför är jag orolig? Orolig är fel ord, men snarare trött på det, själva grejen att flytta igen. De tre åren på Munkagårdsgymnasiet gick fort, men sommaren mellan mina flyttar har gått ännu snabbare. När jag väl flyttat hem och börjat älska livet och vardagen - så ska jag lämna det igen.
Jag kommer än en gång lämna mina närmsta. Min mamma, pappa, storebror och svägerska. Speciellt känns det svårt att lämna min morfar. Vi står varandra väldigt nära, och han börjar bli allt äldre. Och för att inte missa våran nya tillökning i familjen; Snoddas. Våran underbara kattunge. Men det som känns värst att lämna är vardagen tillsammans med mina vänner. Nu kommer jag inte kunna ringa dem och bestämma möte senare samma dag. Vem åker 15 mil bara sådär?
Lina - Du är i samma situation som jag. Ny stad och ny skola. Jag kommer sakna dig enormt. Denna sommaren har vi spenderat väldigt mycket tillsammans - vilket jag är glad över. Det påminner lite om den tiden för tre år sen då ingen kunde sära på oss. Då vi tränade fem dar i veckan och jag i princip bodde hos dig varje natt. Du är en speciell person som jag verkligen dyrkar och älskar av hela mitt hjärta. Glöm aldrig det, oavsett.
Madelene - Tretton år av vänskap och det känns som att det blir starkare för varje dag som går. Vi har verkligen något speciellt du och jag Madelene. Vi tänker likadant och har våra små vuxna diskussioner tillsammans. Varje gång man umgås med dig så är det skratt rakt igenom. Du får mig glad på ett sätt som inte går att beskriva. Kommer du ihåg våra planer på att flytta till Stockholm, när de gick i kras då vi hittade våra drömutbildningar i olika städer? Men tänk vilka intensiva planeringskvällar vi hade då vi sökte lägenheter och köpte inredningssaker tillsammans. Någon gång Madelene så ska vi bo tillsammans och leva livet. Jag älskar verkligen dig.
Mickan - En underbar person som jag (tack och lov) fått mer kontakt med de senaste åren. Din personlighet är så underbar, man kan inte jämföra den med något. Hela du skiner av härlig karisma och lättsamhet. Denna sommaren har också vi umgåtts mycket och det gillar jag verkligen! Spontana fikapauser i sommaren, och fester hit och dit. Mickan. Jag värderar våran vänskap väldigt högt!
Emmy - Vi har lekt sen blöjan. Så är det faktiskt, för kusiner och grannar - det är ett faktum att vi är. Du är också en sjuhelvetes bra vän som jag dyrkar högt! Du har en stark personlighet som inte går att mäta med någon annans, och jag älskar det. Du gör det du vill och följer ditt hjärta. Det är en stark och positiv egenskap. Jag kommer verkligen sakna dig, och det känns så skönt att veta att du alltid funnit och kommer finnas i mitt liv. Jag älskar dig.
Johanna - Jag tackar Emmy och Lina för att de har fått oss att lära känna varandra. Vi har byggt upp någonting av värde som jag tänker på nästan varje dag. Denna sommaren har vi umgåtts mer, vilket jag inte glömmer i första taget. Det känns bra att veta att jag har ?en Johanna? i mitt liv, för den som inte har det, har gått miste om någonting. Du har ett hjärta av guld och du tänker verkligen på dina vänner och sätter dem främst. Tack.
Munkagårds-gänget 2004-2007 - Emma, Nina, Daniel, Andreas och Camilla. FAN vilka underbara stunder vi har haft tillsammans. Vi har skrattat och skrattat och njutit av livet. Studenten den 15 juni var en hård dag, dagen då vi skulle flytta ifrån varandra, efter tre år som grannar och framför allt nära syskon. Jag bär med mig många minnen i all evighet, och jag är glad att jag fick uppleva tiden på gymnasiet med er. Stay in Touch, Darlings
Sara - Min "syster." Jag har nog inte kommit någon person så nära, som jag kommit dig. Vi har bott tillsammans och gråtit, skrattat och ja. Gjort allt tillsammans. Nu har du flyttat hem till Dalarna efter Munkagårds-tiden, och jag upp mot Jönköping. Nu har en sommar gått utan att vi träffats. Hur kunde det hända? Jag vill aldrig mista dig, Dalis!
Gud! Nu låter det som att vi aldrig mer kommer att träffas, det är klart att vi kommer, men inte alls på samma sätt nu när alla ska göra olika saker efter hela ens barndom tillsammans.
Ni blev min vardag, som nu helt plötsligt är ett minne. Ett fint minne <3
